Kapitel 8 – Känslor

 

Att utforska sina känslor är enligt min mening det mest fascinerande äventyr man kan tänka sig. Tala om billig hobby! Sig själv har man ju alltid med sig och man har inte tråkigt en sekund. Jag brukar tala om känslokompetens och med det menar jag att kunna hantera mina känslor, känna dem, ta ansvar för dem och inte projicera ut dem på omgivningen. Även om det kan vara svårt att skilja på tankar och känslor – de ger ju upphov till varandra – är det nödvändigt att vi gör det här.

Känslor känns

Tankar tänks, känslor känns. Känslor är energi som vi upplever i kroppen. I vår kultur är vi duktiga på att intellektualisera känslor. Frågar du någon ”hur kändes det?”, får du ofta svaret: jo, jag tyckte …. Vi är vana att vara i huvudet och svarar med en åsikt. Vi behöver alltså öka vår medvetenhet om var och hur vi upplever känslorna i kroppen. Det viktigaste med känslor är att känna dem, inte nödvändigtvis att uttrycka dem verbalt eller ”leva ut” dem, men att släppa fram känslan inombords, att gå in i energin, våga vara kvar i den (så här känner jag) och utifrån det hitta lämpligt förhållningssätt.

Känslor innehåller information

Alla känslor fyller en funktion och är positiva såtillvida att de innehåller information, de vill visa oss något. Vi kan lära oss att betrakta dem som våra vänner – guider – som finns här för att vägleda oss. I stället för att bekämpa dem kan vi bjuda in våra känslor och be att få titta närmare på dem. Vad är det jag behöver se?

Även om alla känslor är ”bra”, är väl ändå vissa sinnestillstånd mera eftertraktade än andra. Alla vill vi vara glada och lyckliga, känna värme och kärlek, helst hela tiden. För att kunna stanna i dessa önskade känslotillstånd behöver vi kunna förstå och hantera de känslor, som drar oss ur ”det goda sinnestillståndet”. Särskilt kan vi ge akt på när vi blir emotionella (överdrivet känslosamma), där kan vi vara säkra på att vi har obearbetad smärta inom oss.

* * *

Allt vi gör syftar till en känsla

Om vi skärskådar våra motiv och strävanden i livet, kan vi se att det vi gör syftar till en känsla. Det jag älskar att göra, framkallar en känsla i kroppen. Utan den ingen upplevelse. De materiella ägodelar jag strävar efter syftar till en välbehagskänsla i kroppen. Pengar och framgång ger en tillfredsställelse i kroppen. När vi blir medvetna om detta, kan vi lära oss att framkalla önskekänslan direkt, utan att koppla den till ett objekt. Det skapar en frihet och ett oberoende. (Sedan kan vi ju ändå inhandla prylarna om vi vill, men då utan bindningen till dem. Vi vet vad det är fråga om och är fria att välja.)

Öva att framkalla en känsla som du skulle vilja ha oftare, till exempel glädje. Du kan tänka på en gång när du var riktigt glad eller kanske är du glad just nu. Slappna av och känn in själva kvaliteten glädje utan att relatera den till något speciellt. Bara känn hur glädje känns för dig. Koppla gärna samman glädjekänslan med din andning, så att du andas in glädjen i kroppen. Öva detta under en tid, så kommer du att kunna ta fram denna känsla närhelst du vill.

Vi har vant oss vid att bli glada av en händelse i yttervärlden. Men även om jag endast tänker på samma händelse och känner in den, uppstår glädjekänslan och det är jag som producerar känslan i båda fallen.

* * *

föregående <- kapitel -> nästa